Spanienresan 20140915 - 20150418

Del 4 Camargue - Askersund
Från Inger's Blogg

Utflykt till Mc Donalds

Onsdag den 1 april 2015
Vi har under en längre tid haft dåligt med uppkoppling till internet och beslöt oss för att åka till Mc Donalds i Arles idag.

Några kilometer från Stes Maries de la Mer ligger en mycket intressant och vacker ornitologisk park. Det är klart sevärd. Bl.a. kan man studera flamingos på nära håll. i har varit där ett par gånger tidigare och åkte idag i. st. vidare till Camarques museum. För pensionärer kostar det 3€, annars 5€.

Man berättar mycket detaljrikt om Camarques historia sedan många generationer tillbaka. Man har samlat in ett omfångsrikt material. Det är bara synd att allt är beskrivet på franska. Det finns ingen översättning vare sig på engelska eller på tyska.

 

 

Efter besöket på museet åkte vi vidare mot Arles och Mc Donalds. Navigatorn tar inte alltid den närmaste vägen, men så småningom hittade vi rätt.

Här hade vi äntligen Wifi. Mitt i ett stort barnkalas med skrattande, skrålande och även gråtande prinsar och prinsessor lyckades jag göra några inlägg i bloggen, medan Ingemar surfade och bl.a. kollade vädret.

Navigatorn ställdes in på ställplatsen i Arles, som ligger utmed en kanal. Vi passerade en massa tivoliattraktioner och när vi kom upp till ställplatsen, var även den upptagen av karuseller m.m. Inte lätt att komma tillbaka, men Ingemar lyckades.

Nu gällde det att hitta en ny ställplats, inte alltför långt bort. Ingemar ställde in navigatorn på ställplatsen i Bellegarde. Navigatorer får lite lustiga idéer ibland. Idag fick den för sig, att vi skulle ut och studera traktens jordbruk. Visst var det lite trångt ibland, när vi mötte bönderna i sina bilar, men det gick. Till slut kom vi fram till en stor bondgård och navigatorn ville att vi skulle fortsätta på en traktorväg.  :-)   Nej, det gick vi inte på, utan vände. Tydligen hade navigatorn insett sitt misstag, för nu visade den oss till en fin plats utmed en kanal.

Hit kom vi

Den här vägen ville navigatorn att vi skulle åka

GLAD PÅSK!

Vi vill passa på att önska alla våra läsare en riktigt

GLAD PÅSK!

Tillbaka till Stes Maries de la Mer

Torsdag den 2 april 2015
Det var lugnt vid ställplatsen utmed kanalen i Bellegarde, så nattsömnen blev ostörd. Övernattningen är kostnadsfri. Vill man ha vatten, måste man köpa en pollett. Polletterna var för tillfället slut, så vi fick vänta med vattenpåfyllningen.

Idag var vi lite veliga. Skulle vi åka tillbaka till Stes Maries de la Mer eller skulle vi åka rakt uppåt i kylan? Ja, det fanns flera alternativ. Till slut var vi överens om att åka tillbaka. Det är ju trots allt påsk.

Först stannade vi ett tag vid Mc Donalds i Arle, för att surfa en stund. Idag var det inget barnkalas, men det gick bra ändå. J

Vi gick in på Intersport i hopp om att jag skulle hitta nya skor till mina mycket besvärliga fötter, något som jag inte ska gå in närmare på här. De franska Glaglaskorna, som egentligen är basketskor och som jag tidigare kunde köpa i Sverige, fanns inte här.

Franska ostar är ett måste, när man befinner sig i Frankrike. De är gudomligt goda. Vid ett besök i Intermarché, hamnade flera i kundvagnen. Lite annat smått och gott blev det också. Även mannen i fiskdisken och jag kom överens.

Vi återvände sedan till ställplatsen i Stes Maries de la Mer, där vi somnade djupt en stund, innan vi tog en kvällspromenad in till centrum.

Det märks att vår- och turistsäsongen startar nu i Frankrike. Man börjar med tjurfäktningar, flamencouppvisningar speciella konserter och teaterföreställningar, som berättar om traktens traditioner. Om en dryg vecka är det även blomsterfestivaler i flera orter.

Långfredag

Fredag den 3 april 2015
Tidigt på morgonen åkte vi ut till våtmarkerna för att äta frukost och samtidigt se soluppgången. Idag var det tyvärr för kallt för att sitta utanför bilen.

 

 

På förmiddagen åkte vi en rundtur i Stes Maries de la Mer, där vi kunde konstatera, att det var massor av andra husbilar, som också åkte runt i staden. Det var mycket folk ute och såväl lilleputtåget som tivolit var igång.

Tjurfäktningsarenan

Även mitt inne i staden finns häststallar

Vi åkte tillbaka och hade turen att hitta en parkeringsplats för husbilen på ställplatsen. Därefter gick vi upp till fredagsmarknaden, där vi köpte en nygrillad kyckling. Jag konstaterade, att en ny kollektion italienska blusar, var drygt hundra kronor dyrare här än i Spanien.

 

Det anlände löpande nya husbilar till ställplatsen, där man nu hade öppnat upp ännu en stor plan. Fortfarande kan man bara fylla vatten ett par timmar på morgonen, så det kommer nog att bli kö i morgon.

Vi tog en kvällspromenad ut mot våtmarkerna och häststallarna. Ikväll var det vindstilla och därmed frodades myggorna. Jag var klädd i ljusa kläder, så jag hade en diger beundrarsvärm efter mig. Efter att ha hälsat på hästarna i sina inhägnader, gick vi snabbt tillbaka till husbilen, där vi avslutade kvällen med franska ostar och ett litet glas rödvin. Underbart gott!

Hästar är så vackra!

 Påskafton – Grattis Moa

Lördag den 4 april 2015
Idag fyller mitt barnbarn Moa 16 år. Grattis min älskade vän! Nu får du börja övningsköra. När vi ringde för att gratta dig idag, berättade du, att det inte bara är att börja övningsköra. Först måste både du, din mamma och pappa gå på kurser och du dessutom på en undersökning. Du är en solstråle och det här kommer du att klara bra. Vi hörs, när vi kommer hem!

Lunchen smakade bra utomhus

Det var soligt även idag, men emellanåt kom ordentliga vindpustar, som blåste omkring allt. Husbilar anlände löpande, framför allt från Frankrike och Italien.

Vi satt ute och åt lunch, innan vi gick en promenad upp mot centrum. Det finns en hel del små guldkorn bland alla typiska turistboutiquer. På väg ligger en liten shop, som vi inte sett tidigare. Den ägs av en drygt 70-årig man, som ägnat hela sitt liv åt att studera tjurfäktning och flamenco och därmed samla affischer, böcker, medaljonger m.m. Vad han inte vet eller har i sin ägo är nog lätträknat. Här finns tjurfäktningsaffischer ända från 1800-talet. Det är en unik och mycket dyrbar samling, som han nu säljer ut.

I en nyöppnad, välskött tebod med trevlig personal kan man köpa många olika sorters teer i lösvikt och även en hel del tillbehör.

Mannen har ett härligt leende, som tyvärr inte kom med på bilden

Jag botaniserade bland eteriska oljor i olika affärer. En ung man anförtrodde mig en hel del av sin gedigna kunskap om bl.a. lavendelodling. Trevligt!

En inhemsk orkester bestående av män i mogen ålder underhöll på olika platser i stadens centrum. Vi satte oss ner vid ett litet pittoreskt konditori och njöt av musiken över en kopp kaffe, innan vi återvände till husbilen.

 

Husse är så tråkig! Han bara surfar med sin mobil…

Turer i Camargue

Påskdagen – till Ville de Thurnon sur Rhone

Söndag den 5 april 2015
Idag och i morgon är det helgdag i Frankrike. Vi visste att det skulle hända en del uppe i centrum under dagen, så vi gick dit.

Kyrkan var öppen och fullsatt. Här pågick dop. På planen utanför kyrkan strövade några romska kvinnor som vanligt omkring och ville sälja lyckoamuletter, samtidigt som de gärna spådde förbipasserande.

 

Blåsten var idag så hård, att man ibland var rädd att bli träffad av något kringblåsande och var tvungen att ta lä. Affärsinnehavarna hade fullt upp med att rädda sina attiraljer. Enligt vad en man berättade håller mistralen mestadels i sig tre dagar. Om den inte ger sig, pågår den nio dagar. Som vi uppfattar, har det blåst mycket länge nu och den hårda blåsten blir jobbig. De inhemska verkar vara vana att hantera den.

Idag skulle det bli tjurfäktning och vid arenan köade många för att köpa biljetter för 15€/st. Vi hamnade mitt i en folkdansuppvisning. Här fick vi bl.a. vara med om vinskördedans. I en dans fick mannen, som uppvaktade många kvinnor samtidigt, en ordentlig tillrättavisning av kvinnorna. Folkdansarna hade en egen orkester bestående av trumslagare och pipblåsare. Påminner lite om El Rocio i Spanien fast med helt annan musik.

 

På håll hörde vi hela tiden musik från det lokala bandet, som vi lyssnade på igår. Mitt i folkdansuppvisningen kom en högtalarbil åtföljd av en polisbil och annonserade högljutt ut något, som vi inte förstod. Folkdansarna hade lite svårt att följa sin egen orkester. Plösligt hördes högljudda rop och på gatan kom en klunga ryttare galopperande i full fart fram mot tjurfäktningsarenan. Några kom på efterkälken. Här var det livat, här var det glatt!

 

Vi satte oss ner vid en trottoarservering för att dricka en kopp café au lait, innan vi återvände till ställplatsen. Det är stor skillnad på priser här mot i Spanien/Portugal. För två koppar kaffe betalade vi 7€. På vårt lilla favoritcafé i Castro Marim i Portugal får vi tio koppar kaffe för det priset.

Det anlände löpande nya bilar till den lilla staden och nu kände vi, att det var dags att ge sig av. Vi hade sett och upplevt, det vi ville och var överens om att åka vidare. Det var visserligen eftermiddag, men vi beslöt oss för att åka. Utanför staden stod husbilar på varje tänkbar yta.

Husbilar på varje tänkbar plats utanför staden

Lavendelfält

Vårt mål för dagen var Thurnon sur Rhone, som ligger nära Valence. Det blev en färd i mycket hård blåst. Överallt längs vägarna och även på navigatorn varnades det för mycket hård blåst. Ingemar höll hårt i ratten. Som passagerare hjälpte jag till att parera och styra. Låren fick rivsår och jag började få kramp i både armar och ben.  Säkert känner flera igen sig.

Vid 17.00-tiden kom vi fram till dagens mål, Thurnon sur Rhone, där vi ställde oss på en av de sista ställplatserna.

Staden ligger vackert utmed Rhone

Lite senare kom en man för att ta betalt, 5€ för en övernattning. Vi var båda ganska trötta efter dagens färd. Inte ens jag ville gå in till staden, där man hade en pågående marknad.  :-)

Annandag Påsk – mot Freiburg

Måndag den 6 april 2015
Idag fyller Irene, min väninna och f.d. kollega år. Grattis min vän! Hoppas du får några trevliga dagar tillsammans med din dotter i Milano!

Det var blå himmel och sol på morgonen. Det var bara 6 grader, men luften var frisk. Framåt eftermiddagen visade termometern på 15 grader. Vinden var betydligt lugnare idag.

Stilla flyter Rhone. Utmed sluttningarna ligger vinodlingar

Rhone verkar fortfarande förfölja oss. Klimatet är tydligen gynnsamt för vinodling, för på sluttningarna klättar stora vinodlingar. Buskar och träd både grönskade och blommade längs vägen.  I naturen blommade både vitsippor och gullvivor. Konstigt att det aldrig finns bromsar på en bil, när jag vill stanna!   Vi har faktiskt ett par plantor gullvivor hemma, som trivs mycket bra tillsammans med sina svenska släktingar. Långt bortom humleodlingarna låg snön fortfarande vi på bergen.

Köer vid vägtullarna

Forsythian blommar utefter vägarna

På bergstopparna låg snön fortfarande kvar

Idag valde vi motorväg och höll mot Lyon och vidare mot Freiburg i Tyskland. I Freiburg har vi flera gånger övernattat vid en Autohof och det gjorde vi även idag. Det blev många mil och timmar den här dagen och vi var ganska trötta, när vi kom fram.

Tillbehörsaffären Fritz Berger i Neumarkt

Tisdag den 7 april 2015
När vi vaknade på Autohof i Freiburg, var det frost på de mindre parkerade bilarna. Vid frukostdags var det sol, men bara 5 grader.

Vi befann oss nu i Schwaben och åkte A5 mot Karlsruhe och vidare A6 mot Heilbrunn/Nürnberg/München. Det var visserligen mycket trafik på Autobahn, men trots att det var den första dagen efter en långhelg förlöpte allt lugnt. Vid ett tillfälle körde vi förbi långa, lite konstiga militärkolonner.

 

långa konstiga militärkolonner, vidare A3 mot Passau/Regensburg – avfart 299 mot Neumarkt och tillbehörsaffären Fritz Berger, solcellspaneler hela taket, gratis ställplats med fri el – efter att ha handlat lite mat nere i staden, gick vi en tur i tillbehörsaffären

Knausfabriken i Jandelsbrunn

Onsdag den 8 april 2015
Vi vaknade till koltrastarnas sång. På morgonen var det 10 grader, lite disigt, men sol. Det var skönt väder för stavgångspromenad på morgonen. Vi befann oss nu i Bayern och åkte A3 mot Regensburg och vidare i riktning mot Passau.

Motorvägar är inte speciellt roliga att åka, men ibland måste man för att komma en bit på väg. Vi hade avvaktat vädret en längre tid, eftersom vi tänkte åka till Knausfabriken nära Passau, där snön fortfarande låg kvar.

I det här området låg snön fortfarande kvar på höjderna och temperaturen hade sjunkit till 6 grader. Våren dröjer nog ett tag. Vi åkte av motorvägen vid avfarten mot Freyung och Ingemar körde vidare mot Jandelsbrunn. Det vackert kuperade landskapet låg i vintervila. Snö låg i skogskanterna och på höjderna utmed vägrenarna. Det är ingen tvekan om vilka näringsgrenar som är aktuella i det här området. Det är åkerbruk, skogsbruk och olika typer av träbearbetning.

 

Knausfabriken är belägen inom ett mycket stort område. Till slut hittade vi vår man, som Ingemar hade varit i kontakt med. Han kollade och gav oss en tid mellan 8.00 och 9.00 nästa dag. Vi parkerade på den kostnadsfria ställplatsen för kunder, där vi även hade elanslutning.

 

Till Hetzenbach i Bayerische Wald

Torsdag den 9 april 2015
 Vi gick upp kl. 07.00 för att vara färdiga i god tid.  Klockan 8 -9 skulle vi få komma in i verkstaden. Klockan blev 10.00 utan att någon visade sig. Ingemar gick in och fick besked om att vi skulle få komma in kl. 13.00!

Klockan 11.45 knackade en man på vår dörr och förklarade att vi skulle åka fram. Tidsbegrepp är töjbara!  J  Det blev en lång väntan, för det var en del smått som skulle justeras. Klockan 15.30 var bilen färdig. Vi beslöt att åka vidare en bit.

Det var mycket varmare idag och sen eftermiddag var det fortfarande 19 grader. Det började grönska ute. Tussilago, vitsippor och sälg blommade utefter vägen.

Glädjande är att man använder mycket solkraft i Bayern. På åkrarna odlas inte bara, utan här har man mycket stora solcellsparker. Många tak på bostadshus är helt täckta med solceller. Likadant är det även på ladugårdar och andra byggnader.

 

Sparrisängarna ligger färdiga i väntan på värmen. Naturen är en njutning för ögat och vi såg både fasaner, hägrar, koltrastar och rådjur ute i naturen.

Vid Donaustauf skulle det enligt Bordatlas finnas en ställplats.

Högt och vackert beläget ovanför Donaustauf ligger ett minnesmonument, Walhalla

Den ställplatsen fungerade dåligt, för där stod ett övervintrande tivoli. Tivolin och cirkusar har en viss benägenhet att komma i vår väg!  

Det var bara att åka vidare, den här gången mot Hetzenbach, där man skulle kunna stå nära ett värdshus.

En liten kyrka ute på landsbygden

Vi for en vindlande väg, backe upp och backe ner genom bayerska skogar och åkermarker. Ett tag befarade jag, att vi skulle komma ovanför trädgränsen, men till slut kom vi fram till högt belägna Hetzenbach och Gasthof Lindenhof. Nu var vi både trötta och hungriga. I värdshuset serverade man en vällagad och mycket god Rindgulasch. Därefter blev det en sen promenad i hög luft i Bayerische Wald.

Gasthof Lindenhof

Kyrkan, som låg intill vår övernattningsplats, underhöll oss varje kvart med klockklanger

Till Walkmühle

Fredag den 10 april 2015
Vi befann oss uppe i det bayerska skogsområdet. På morgonen var det 14 grader utomhus och soligt. Idag tänkte vi åka vidare mot Neumarkt och Feuchtwangen.

När vi var på väg att lämna Hetzenbach, upptäckte jag nerfarten till en liten köttaffär, som påminde om Robertssons i Örebro. Mycket riktigt hade de kött och köttvaror av egen tillverkning. Det var svårt att välja, men jag kom ut med en liten påse innehållande bl.a. en fin sammansättning av tyska ”Aufschnitt” till en ”Kalte Platte”.

Vi åkte mot Regensburg, som nog borde studeras närmare en annan gång, eftersom det är ett världsarv och lär ha en mycket vacker äldre stadsdel. Idag åkte vi till Donau Einkaufszentrum, där jag hade ett par ärenden att uträtta. I ett par gedigna skoaffärer gjorde expediterna sitt bästa för att hitta ett par skor till mina besvärliga fötter, men utan att lyckas. På väg ut köpte vi riktigt tyskt surdegsbröd bakat på dinkel, både gott och bra för magen.

I inköpscentrat var det fortfarande vackert påskdekorerat

 

Vi fortsatte att åka en väg längs den breda Donau, som är omgivet av stora odlingar, det mesta såväl plogat som harvat. Här fanns även en hel del grönskande fält och på en del platser var människor ute för att dra plast över de blivande grönsaksraderna och sätta plantor.

Även utomhus finns vackra påskdekorationer kvar

Vi fortsatte en mindre väg, 8, mot Neumarkt. Vägarna är mycket bra och mestadels asfalterade. Värmen hade stigit idag och på eftermiddagen såg vi människor som både satt ute i serveringar och i sina trädgårdar. En del höll på med olika sorters trädgårdsarbete som ogräsrensning och maskrosborttagning i gräsmattor. Blomlådor gjordes i ordning. Det är lite längre säsong här än hemma. Barn i lättare kläder kom åkande på rullskridskor och rullbräden.

Solceller finns på många tak

Vi har haft svårt att bli av med våra sopor under några dagar. Vi har varken sett soptunnor eller sopcontainrar. Tur att det går att knyta igen påsarna ordentligt! I vissa orter kan man se, att man samlat sina sopor i speciella, stora plastpåsar, som knyts igen och gärna hängs på staket ut mot gatan i väntan på sopbilen. De flesta husen är vitmålade eller lyser i milda pastellfärger.

Vi fortsatte på lite smalare och något kurviga vägar mot Feuchtwangen. Här och där satt det skyltar med varning för grodor. Tur att det inte var fuktigt ute, för då hade jag nog varit tvungen att gå ut och dirigera trafiken för att rädda de små liven.  

I Feuchtwangen finns Landgasthof Walkmühle, där vi övernattat några gånger under våra resor i Tyskland. Den rörelsen har gått i arv under flera generationer och där var det alltid en skön och avslappnad stämning. Ingemar längtade efter deras goda wienerschnitzel. Här får man övernatta kostnadsfritt. Vi parkerade och gick senare under kvällen in för att äta. Tyvärr såg det ut, som om man hade bytt ägare. Det var en helt annan stil och den unga, trevliga flickan, som serverade, hade inte arbetat där så länge och visste inte heller så mycket. En wienerschnitzel bör vara tunn och det har den också varit här vid tidigare tillfällen. På våra tallrikar låg idag två tjocka panerade köttstycken. De skulle ha serverats med pommes frites, men det lyckades jag avstyra, så vi fick stekt potatis i stället. Allt här i livet förändras, ibland till det bättre och ibland till det sämre. Dessutom är smaken olika.  

 

Ställplats i Burghaun

Lördag den 11 april 2015
På morgonen var det 16 grader och ganska tät molnighet med enstaka blå fläckar. Ingemar sov, medan jag tog med mina stavar för att gå en promenad ute på landsbygden. Jag hoppades på att stavgången skulle mildra ryggvärken, som hade plågat mig hela natten. Bättre blev det inte, men inte heller sämre. De enda jag mötte var en kvinna med hund, som hälsade glatt. Det förmodade barnbarnet försökte åka rullbräda på den grusiga vägen.

Efter att ha ätit frukost fortsatte vi på A7 mot Würtzburg. Här var bilköerna också långa p. g. a. pågående vägarbeten. Nu befann vi oss inte längre i Bayern, utan i Franken och vi kunde konstatera att även här använder bönderna en del av sina stora gräsbevuxna marker till solceller. Det kan vara långtråkigt att åka långa sträckor på motorväg, men tiden gick betydligt fortare, när vi lyssnade på Vävarnas barn av Per Anders Fogelström.

Vi fortsatte förbi Fulda för att sedan svänga av på väg 63 mot Schlitz. Vitsippor och gullvivor lyste upp i skogskanterna, men det var tydligen för kallt för att buskar och träd att grönska. Det kom några enstaka regnstänk, när vi åkte rena alpvägen ner till Burghaun. Ställplatsen ligger intill en konstgjord liten sjö vid ett fritidsområde i stadens utkant. Det är konstandsfritt att övernatta. El kostar 1€/6 timmar. Vattnet var avstängt, förmodligen p. g. a. frysrisk.

I en husbil samlas det ofta en hel del småsaker, som man inte riktigt vet, var man ska göra av, men som man vill ha tillgängliga. Jag virkade en liten korg och satte på bänken bredvid Ingemar

Många mil till Heide

Söndag den 12 april 2015
Det regnade en del under den gångna natten, men på morgonen tittade solen åter fram. De var emellertid bara 6 grader och luften var rå och kylig. Jag satte på mig handledsvärmare och gick en snabb stavgång runt den lilla konstgjorda sjön, innan det var dags för frukost. Min rygg mådde betydligt bättre idag och det var jag tacksam för. Vädret inspirerade inte till någon längre promenad.

Ingemar tyckte att det var bra, om vi kunde åka undan en del mil idag, när det var ganska fritt från långtradare på vägarna. Vi ville komma till en av våra favoritstäder, nämligen Heide i Schleswig – Holstein. Jag tyckte förslaget var bra, för det är ansträngande nog ändå att köra en massa mil.

Vi fortsatte på A7, som ringlar sig upp och ner i landskapet de s.k. Kasselbackarna. Ingemar berättade, att Scania har dataprogram, för att simulera körningen i de backarna. På långa sträckor var det även idag vägarbeten. Man bygger ut motorvägen med flera filer.

Rådjuren åt sin frukost ute på ängarna, medan vi tog kaffepaus och en tupplur på förmiddagen. Därefter fortsatte vi vår resa via Harzgebirge mot Hannover i  Nieder – Sachsen. Nu var det åter mer vårlikt och naturen pryddes av grönskande och blommande buskar. Massor av polisbilar körde om. Vi misstänkte, att det handlade om en insats p. g. a. att ett privatplan hade störtat intill en motorväg i norra Tyskland.

 

Vi närmade oss Hamburg med dess enormt stora hamnområde. Snart var det dags att åka genom den 3 km länga Elbetunneln.

Fotograferar man under tiden, går den snabbare

 

Jag avskyr att åka i tunnlar och försöker förkorta tiden genom att räkna var hundrade meter. Alla sätt är bra!   :-)  Efter Hamburg svängde vi in på väg 23 mot Husum, Heide och anlände snart till ställplatsen intill badet. Idag hade vi avverkat drygt 50 mil.

 

En servicedag

Vi hade övernattat på ställplatsen intill fritidsbadet ”Dithmarscher Wasserwelt” i Heide. Står man i rundeln avsedd för husbilar, finns det gräsytor mellan de stenbelagda ställplatserna och tillgång till el. Här kostar det 7 € + kostnad för elförbrukning. Står man på en stenbelagd parkeringsplats, också den avsedd för husbilar, kostar det 5€. Vid den parkeringsplatsen finns en automat, där man kan fylla vatten mot en kostnad. Det kostar extra att tömma toan, men då kan man passa på att även tömma gråvatten.

Natten var allt annat än lugn. Det blåste nämligen rejält. På morgonen tog jag med mina stavar och gick en promenad på gång- och cykelvägen i närområdet. En och annan koltrast gjorde mig sällskap. Det var hög luftfuktighet och kyligt. Jag fick mer en känsla av höst än vår.

Vi hade åter bekymmer med att avgaserna från kylskåpet drog in i husbilen. Tydligen har vi fått oren gasol igen. Det blev lite förfrågningar vid ett par firmor, innan vi till slut hamnade vid en firma strax utanför Heide, som var representanter för Dometic. Mekanikern sotade rent och det gick på garantin. Tacksamma och med mycket renare luft i husbilen kunde vi återvända.

Ställplats i Quickborn i Dithmarschen

Tisdag den 14 april 2015
Vi hade åter övernatta i Heide. Det regnade lite under natten, men vinden hade lugnat ner sig åtskilligt jämfört med föregående natt.

Det var hög tid för klippning av håret för oss båda. Husbilen parkerades på torget och vi gick in till en frisör, där vi varit flera gånger under tidigare år. Vi blev mycket nöjda med klippningen.

Inne i staden blåste det kallt igen och folk gick och huttrade i sina vinterkläder. På torget hade en ambulerande dockteater, som mer liknade en cirkus, packat upp och skulle under morgondagen starta sina föreställningar.

Inne i centrum och inte minst runt torget, som är Tysklands största marknadstorg, ser man överallt grävskopor i full aktion. Man river flera av de gamla husen. I den hårda blåsten yr rivningsdammet, men det bekymrar inte de av stadens äldre invånare, som med både sorg och häpnad betraktar verksamheten. Det är säkert många minnen som väcks.

Snart är även den gamla torgbokhandeln borta

Vi behövde handla ett och annat och gick in i den med livsmedel mycket välförsedda torghallen. Där kan jag gå länge och botanisera. Man har bl.a. många hyllor med vackert förpackade kryddor.

Man kan undra varför vi uppehåller oss häruppe i det kalla nord. Vi befinner oss i Schleswig – Holstein och närmre bestämt i Dithmarschen. Här köpte vi den första husbilen, en vackert inredd Hobby 600, för flera år sedan. Vi blev intresserade av området och har sedan dess återvänt varje år.

I Quickborn skulle det finnas en privat anlagd ställplats, som vi var lite nyfikna på. Det visade sig, att man hade upplåtit en stor del av sin trädgård för husbilar. Trädgården hade kommit bättre till sin rätt, om man inte hade ställt ut en massa secondhand – prylar här och var. En liten anlagd damm lyses upp av små solcellslampor. Vi var just nu de enda gästerna, men blev glatt mottagna av värdfolket och deras hund. Husbilen parkerades nära det lilla vattendraget, som rinner förbi trädgården. Där simmade både änder och ett mindre pälsdjur mot strömmen.

Här hade det varit storm under den gångna natten och tydligen hade flera träd blåst omkull. Strax innan vi kom fram till ställplatsen såg vi en hel del rotvältor i ett område, så där hade nog stormen härjat.

När vi ville betala direkt, fick vi veta, att man kommer för att ta upp betalning och hämta sopor klockan sju. Enligt uppgift skulle det kosta 6€ för övernattning med el, vattentillgång och sopavlämning. Ett onumrerat kvitto var mycket riktigt utskrivet på 6€, Men på en liten lapp stod det att el kostade 2.50€ extra. Om man bortser från att vägen intill trädgården var ganska trafikerad, var det lugnt. Att gå stavgång på den vägen lockade mig inte, så det fick bero.

Brunsbüttel – äntligen sol!

Onsdag den 15 april 2015

När vi tittade ut på morgonen lyste solen från en klarblå himmel. På förmiddagen var det 16 grader.

Det är trevligt att botanisera lite i det här området. En önskan under flera år har varit att kunna åka ut till Helgoland, men det ska man nog göra sommartid. Vi åkte i st. vidare till Brunsbüttel, där vi tittade på ställplatsen, som visade sig vara en stor gräsbevuxen plan. Det fanns en apparat för diverse service, men den var inte igång.

Planen, som används som ställplats

Vi åkte vidare ner mot de stora slussarna. Ingemar parkerade husbilen och gick först ner själv för att utforska hamnen.

Båtar och slussar! Vem fotograferar dem, om inte Ingemar!

Han kom snart tillbaka och tyckte, att vi skulle sätta oss vid en servering. Med fin utsikt över hamnen och slussarna finns en litet matställe, där vi satte oss i solen. Här kändes det faktiskt som vår och vi blev sittande ett bra tag.

Här fanns både glada människor och lekande hundar. I de fortfarande nakna träden byggde skränande kajor ett ghetto med massor av bon. En pil utmed kajkanten lät sina spröda grenar med nyutslagen grönska svaja likt skira plymer. Så vackert!

Ännu ett tak täckt av solceller

Sälstationen, ”Seehundstation Friedrichskoog” besökte vi för ganska många år sedan och ville gärna återse anläggningen, där man forskar och tar hand om strandsatta, sjuka och svaga sälar och även ungar, som kommit bort från mamman. Det blåste mycket, när vi var här förra gången och det blåste även idag. Vi är ju intill Nordsjön. Håret såg snart ut som vindrufs, men vad gjorde det? Vi hamnade mitt i en skolklass med 11 – 12-åringar. Alla vet hur det låter.  J  Man har mycket fina utställningslokaler, där man kan både läsa, se på bilder och video. Kommer man i rätt tid, kan man få se matningen av sälarna.

Hej! Vem är du?

Skönt att sola magen!

Kunde inte låta bli att ta ett kort på den här lilla från en bild i utställningslokalen.

Den här sälen har en sorts insamlare/sändare av information. Den låg i en sorts rehabiliteringspool och var inte alls lika rörlig som de andra sälarna

Vi stannade inte tills det var matningsdags. Det var alldeles för kallt i den starka blåsten. Däremot smakade en kopp kaffe i husbilen bra, innan vi for vidare till en ställplats, som skulle ligga i utkanten av Friedrichskoog. Här stod ett par husbilar i gräset intill de asfalterade gångarna. En biljettautomat och en servicestation finns. En tysk man kom fram och beklagade sig över priset. Övernattning kostar 10€. Service är kostnadsfri.

Vi hade inte tänkt stanna, utan åkte tillbaka mot Heide. Vinden ven fortfarande över det helt öppna landskapet. Kolkraftens och kärnkraftens tid är nog förbi i Tyskland, för även i de här områdena satsar man mycket på såväl vind- som solkraft. Ute på ängarna mumsar fårhjordar på fjolårets vit- och rödkål. De små lammen skuttar lättjefullt omkring. Magnolia och forsythia blommade i trädgårdar och i rabatter prunkade både tulpaner, påsk- och pingstliljor. Även buskar börjar grönska, så även här är nog våren på väg.

Blåsigt och kallt – mot Sverige

Torsdag den 16 april – lördag den 18 april 2015

Det blev visst stiltje i bloggen   . Kan det bero på vädret?

Vi stannade kvar ännu ett par dagar i Heides omgivningar, men det var både blåsigt och kallt, som jag skrev ovan. Det som lockade oss var den traditionella lördagsmarknaden, som är något av ”Bondens marknad”. Hit går den inhemska befolkningen för att handla frukt och grönt, blommor, nybakat bröd, fisk och kött.

Torgmarknad i Heide

Lördagen kom med strålande sol, men också med kyla. Torget fylldes snabbt med människor och köerna blev allt längre vid de olika stånden. Husmödrarna kom med sina ”dramaten”, korgar och kassar. Även vi lyckades fylla en kasse den här dagen. Lunchen köpte vi hos en fiskhandlare och den bestod av en stor, mycket god fiskburgare med tillbehör.

Nu var vi trötta på blåst och kyla och när vi hade ätit och vilat en stund, åkte vi raka vägen upp mot Danmark och via broarna vidare till Sverige. Vi anlände ganska sent till ”Bengt i Örkelljunga” och lyckades få en av de sista platserna.

Hem till Askersund

Söndag den 19 april 2015
På förmiddagen åkte vi några kilometer för att hälsa på våra vänner, Eewa, Björn och Alex. Vi bjöds på kaffe med gott kaffebröd. Tack för allt gott och en trevlig pratstund! Vi ses framöver igen!

Bortsett från en och annan kaffe- och matpaus åkte vi nu raka vägen hem. Här möttes vi av både två- och fyrbenta vänner, som hälsade oss välkomna. Vår granne Börje, kom hem från en promenad med sin hund Malte. Tala om att djur minns! Malte höll på att ta ner oss helt och visste inte på vilka sätt han skulle visa sin glädje över att möta oss igen. Det dröjde inte heller länge förrän Glenn, områdets katt, som valde att stanna kvar, när husse och matte flyttade, kom in på besök. Han inspekterade att allt var sig likt och blev nöjd, när matskålen ställdes fram.

Allt är i sin ordning, tyckte Glenn och gick med snabba steg till matskålen

Vår åttonde övervintringsresa har nu nått sitt slut. Vi har konstaterat att vi har tillbringat ca 4½ år söderut på våra övervintringar. Innan vi började övervintra i Spanien/Portugal var vi under ett par år ständigt på resande fot i Europa ibland med vanlig bil, men mestadels med husbil. Det mesta finns dokumenterat, men tyvärr inte allt.

År 2002 fick jag tack vare min väninna Iris Nilsson i Västervik möjlighet att följa med på en oförglömlig biståndsresa till Rumänien. Hon uppmuntrade mig att skriva en reseskildring och sedan har det bara fortsatt.

Nu är den här reseskildringen för övervintringsresan 2014 – 2015 avslutad, men jag kommer säkert att skriva ett och annat i bloggen under sommaren.

Vi tackar alla våra vänner som har följt oss under den här resan. Personliga möten med er och alla trevliga kommentarer såväl i bloggen som i gästboken på hemsidan, SMS, e-mail m.m. är mycket uppskattade. Varmt tack!